Alain.nu

Maten är en viktig del av de flesta svenska högtider och traditioner, och påsken är inget undantag. Historiskt var maten särskilt viktig på just påsken, eftersom den kom efter fastan. Numera fastar vi inte, men maten har behållit sin framträdande plats i påskfirandet.

Många skulle sannolikt beskriva den svenska påskmaten som ett julbord med ägg (och påskmust istället för julmust). På många sätt är påskmaten också snarlik julmaten – vi äter sill i olika inläggningar, skinka, Janssons frestelse, gravad och rökt lax, potatis, syltor, patéer och ägg. En skillnad mellan påskbordet och julbordet (hos de flesta svenskar) är dock att de ”lättare” rätterna, som ägg och fisk, får en mer framträdande roll än exempelvis skinkan. Dopp i grytan saknas också på de flesta påskbord. Däremot ingår klassikerna knäckebröd, ost och nubbe i de flesta svenska påskbord – nubben har ju en plats på bordet vid majoriteten av de svenska högtiderna.

Ytterligare en sak som särskiljer påskbordet från julbordet är självklart dekorationerna. Påsken har i modern tid gått allt mer från att vara en religiös högtid till att bli ett firande av vårens ankomst, och detta märks på de ljusa färger vi tar in i dekorationerna; gula och rosa fjädrar i påskriset, tulpaner i alla dess nyanser och påskliljor, som nästan lyser i sin gula prakt. Dessa ljusa färger brukar också återspeglas i dukningen på bordet. Om du vill ha inspiration till hur du kan duka upp ett riktigt praktfullt påskbord ska du gå in på Svenskt Tenn, som visar upp sitt färgstarka sortiment i riktigt sprakade påskdukningar.

Det som är mest karakteristiskt för just påsken är dock kanske snarare det man äter innan och efter påskmaten – godis. Påskhelgen är utan tvekan den tid på året då vi svenskar äter mest godis, då vi konsumerar ungefär en femtedel av årets totala godiskonsumtion på 16-17 kilo per person runt påsk – alltså dryga tre kilo per person! Förutom påskäggen fyllda med lösgodis är klassiker i den svenska godishyllan runt påsk dragéägg och påskskum.

Man får dock se upp med påskgodiset, i takt med att allt fler svenskar väljer att äta vegetariskt. Mycket av det gelégodis vi äter innehåller nämligen gelatin, som är gjort på slaktavfallet från djur. Trenden med vegetarisk mat gör också att det kommer in allt fler nya rätter på de traditionella påskborden, då man måste hitta alternativ till fiskrätterna och köttet (och även äggen, i det fallet man är vegan eller har veganska gäster). När man skapar nya traditioner på detta sätt finns det egentligen inga hinder mer än ens fantasi gällande vad man kan ha på påskbordet, men ett tips är att skapa lätta och fräscha rätter som passar påskens vårkänsla. Olika sallader och röror, sparris, pajer och inlagda grönsaker är exempel på vad man kan bjuda vegetarianer och veganer på. Det går också att skapa ett veganskt alternativ till sill genom att skära upp zucchini i sillstora bitar och lägga in i en utspädd ättikslag, och sedan lägga den i en sås baserad på rapsolja och sojadryck (med lite dijon och citronsaft). Denna sås kan sedan smaksättas beroende på vilken ”sillinläggning” man vill ha. Genom att tillsätta skånsk senap och hackad dill får man till exempel senapssill, med tångkaviar, rödlök och dill får man romsill, och lite curry och ett finhackat äpple ger en god currysill. På det sättet kan tradition och nya trender mötas på påskbordet.

Categories: Mat